Mest möjliga fuktkällor i källare

Det är viktigt att eliminera fuktens källa inte bara symptom. Då kan man åtgärda skadan och förhindra att problemen återkommer. Här beskrivs mest möjliga källor till fuktproblem.

Bristfällig dräneringsledning

Fuktfläkar_NedtillDräneringslednings uppgifter är att skydda ditt hus från uppstigande markvatten och att leda bort överskottsvatten. Dräneringsledning placeras utanför grundmuren minst 100mm lägre än grundsulans underkant, så att markvattennivån inte får kontakt med huskonstruktionen.

Alla delar av dränerings- och fuktskyddssystem beror på fungerande och rätt placerat dräneringsledning. Om dräneringsrör ligger för hög eller har får dålig transportkapicitet hela systemet fungerar inte. Då samlas det fria vattnet som finns i marken eller som tillförs i samband med regn och snösmältning vid källarväggen och tränger in i källare.

Dränerande lager saknas

Fuktfläkar_MarknivånDräneringssystemets uppgift är att samla upp och leda bort det fria vatten som finns i marken så att vattnet inte når byggnaden. Den vattenuppsamlade funktionen uppfylls av ett dräneringslager vid källarvägg och under golv. Vattenbortledningen sker genom dräneringsledningen.

Om dränerande lager saknas och om jorden kring huset består av täta jordarter, t.ex. lera, rinner vattnet inte ner så snabt. Istället samlas det fria vatten vid väggar. Detta i kombination med bristfälligt utvändigt fuktskydd gör att vatten tränger in i källaren.

Bristfällig kapillärbrytning

Kapillärbrytning är nödvängig för att hindra den fukt som alltid finns i jorden utanför källarväggen att sugas in i väggen. Det spelar ingen roll vad man använder för produkt för att dränera bort vattnet. Det kan alltid hända att vattnet ska finnas i dräneringsskiktet. Då kan den altså sugas in i väggen genom kapillärkrafterna. Därför krävs ett skikt som hindrar sådan kapillär insugning.

Kapillärbrytande_SkiktEtt kapillärbrytande skikt kan vara ett särskilt material som uppnår sin brytande förmåga genom att vara tätt (till exempel luftspaltbildande plastmatta på en källarvägg) eller genom att ha relativt låg kapillär sugförmåga (till exempel värmeisolering under en betongplatta eller på en källarvägg) eller genom att ha en tjocklek som överstiger den kapillära sugförmågan (till exempel grusskikt under betongplattan).

Tät skikt som t.ex. asfaltstrykning är i princip kapillärbrytande men den har uppenbara nackdelar och bör därför inte användas. Den fämsta anledningen till detta är att asfalt är ångtät och därmed förhindrar uttorkning av till exempel byggfukt och väggens “andning”.

Grovkorniga fyllnadsmassor används främst under golvet. Vid källarväggar används främst andra kapillärbrytande skikt. Exempel på kapillärbrytande fyllndasmassor är tvättad singen och makadam. Men singel och makadam innehåinnehåller ofta finmaterial, varför de måste tvättas för att fungera som kapillärbrytande skikt. Fyllnadsmassor är känsliga vid hanteringen och från vår erfarenhet kan vi säga att ingen levererat makadam blir riktigt tvättat. Finkornigt material blandas nästan alltid in vid lastning och transporter, vilket medför att kapillärsugning kan förekomma lokalt.

På senare tid har användandet av kapillärbrytande skivor av cellplast ökat. Limmade cellplastkullor och stor porvolym i sådana skivor innebär en effektiv kapillärbrytning. EPS-cellplast ger dessutom en mycket bra värmeisolering. Isodrän är en exempel på sådana cellplast-skivor. Isodrän kombinerar i sig en relativ låg sugförmåga och tjockleck som överstiger sugförmågan.

Utvändig värmeisolering saknas

Utvändig värmeisolering med ett diffusionsöppet material medför låga fukthalter, varmare vägg, mindre risk för kondensation och en snabb uttorkning av den fukt som har orsakat eventuella fuktskador. Värmeisolering skapar också förutsättningen för en kontiinuerlig uttorkning av den fukt som i framtiden tillförs väggen.

Alla källare bör värmeisoleras på utsidan. Även om källaren för stunden inte är avsedd att värmas upp kan det vara lämpligt att isolera på utsidan eftersom deta är ett bra fuktskydd och ger handlingsfrihet i framtiden.